Badvattenkontroll

Sex gånger per säsong tar kommunen prover på badvattenkvaliteten på fjorton badplatser i Höganäs. Då kontrolleras bland annat bakteriehalt, vattentemperatur, siktdjup och förekomst av alger.

Resultat badvattenkvalitet

Badvattnet är oftast bra i Höganäs. Alla resultat från de prover vi tar publiceras på webbplatsen Badplatsen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Där hittar du även sammanställningar av badvattenkvaliteten i alla EU-länder årsvis.

Här kontrollerar vi badvattnet

  • Badstränder i Höganäs
    • Kvickbadet
    • Margreteberg
  • Badstränder i Mölle
    • Fågelviken
    • Ransvik
    • Solviken
  • Badstränder i Viken
    • Vikens havsbad
    • Gräsa brygga
  • Övriga badstränder längs Öresundskusten
    • Hamnpiren (Lerhamn)
    • Hamnpiren (Lerberget)
    • Bryggan (Nyhamnsläge)
    • Tallbacken (Strandbaden)

  • Stränder längs Skäldervikenkusten
    • Revet (Jonstorp)
    • Kallbadhuset (Arild)
    • Farhultsbaden (Farhult)

När miljöavdelningen avråder från bad

Det händer ibland att miljöavdelningen avråder från bad för att badvattenproverna har visat att vattnet är otjänligt.

Orsaken till att badvattnet är otjänligt är förhöjda värden av E. colibakterier och intestinala enterokocker, som båda är tarmbakterier från varmblodiga djur. De exakta orsakerna till de otjänliga provresultaten är svåra att peka ut och kan bero på flera faktorer.

Orsaken kan också vara att avloppsvatten eller dagvatten släppts ut i anslutning till badet. Strömmar och vinden kan föra med sig bakterier från passerande båtar som tömmer sina latriner i havet.

Tidigare analyser visar att badvattenkvaliteten kan försämras vid regn och kraftiga vindar. Försämringen är då oftast tillfällig. Om det har regnat eller blåst kraftigt bör du dock undvika att låta barn och husdjur leka i diken och vid ledningar som mynnar ut vid stränderna, eftersom det finns risk att vattnet innehåller orenheter som spolats med av regnet.

Otjänliga badvattenprov innebär att risken för att drabbas av till exempel magproblem och infektioner ökar och att man bör bada med försiktighet och undvika att svälja vattnet.

Vi avråder djur och barn från att bada vid otjänliga prov eftersom de ofta sväljer vatten när de badar. Människor med öppna sår och nedsatt immunförsvar bör också undvika att bada eftersom bakterierna kan orsaka olika typer av infektioner.

  • Regn ökar risken för att halter av bakterier och föroreningar ökar i både hav, sjöar och vattendrag genom markavrinning.
  • Andra orsaker kan vara att avföring från fåglar har hamnat i vattnet nära provtagningspunkten, att boskap kommit för nära ett vattendrag eller att toalettavfall från båtar släppts ut i havet (vilket inte är tillåtet).
  • En annan faktor som kan orsaka otjänlig badvattenkvalitet är om avloppsvatten släpps ut i havet på grund av bräddning, detta är dock något miljöavdelningen övervakar och vet när det har skett. Läs mer om hur vi arbetar med bräddningar.

Algblomning

Att göra någon prognos för om just din favoritstrand kommer att "alginvaderas" är svårt eftersom förutsättningarna kan ändras mycket snabbt.

Den algblomning som vi brukar prata om orsakas av blågröna alger som i själva verket inte är alger, utan cyanobakterier.

Cyanobakterier blommar med jämna mellanrum, problemet är att på senare år har cyanobakterierna kraftigt ökat bland annat på grund av övergödningen. Cyanobakterier vill nämligen ha fosfor, men det krävs också varmt, soligt och stilla väder.

Vattnet täcks av en hinna eller klumpar med olika gröna och/eller bruna nyanser. Vattnet är kraftigt grumlat av små trådar eller gryn och siktdjupet kan vara mindre än meter. Algblomning ser nästan ut som "rabarbersoppa".
Allt grumligt är dock inte algblomning. Losslitna alger och pollenansamlingar liknar också algblomning.

Om det ställe du tänkt bada på har råkat ut för algblomning, bada någon annanstans. Oftast finns det ett bättre alternativ. Var algerna samlas beror på hur vinden blåser. Algansamlingar kan blåsa in på mycket kort tid, men kan också försvinna lika snabbt.

Farlig algblomning drabbar, som tur är, sällan Höganäs. Strömmar och vindar kan dock förändra läget snabbt. Det finns därför anledning att vara uppmärksam, och följa råden nedan.

  • diarré
  • illamående
  • kräkningar
  • feber
  • muskelsmärtor
  • ledsmärtor
  • huvudvärk
  • irritation av övre luftvägar
  • rinnande näsa
  • ögonirritation
  • utslag som kan klia

Symtomen kommer inom några timmar (högst 12 timmar) och varar i 1 - 2 - (3) dygn. Risk för lever- och njurpåverkan föreligger bara om man har svalt kraftigt (synligt) algbemängt vatten i stora mängder.

Sjukvården ger råd om hur du ska agera om du svalt eller badat i algbemängt vatten. Symptom och råd vid algförgiftning hos 1177.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

  • Undvik badande eller onödig kontakt med vatten när vattnet inte längre är lika klart som det brukar vara, ytan täcks av en tydligt blågrön, grön eller gulgrön-gulbrunaktig hinna eller då vattnet är kraftigt grumlat av mycket fina trådar (som centimeterlånga tunna hårstrån) eller små blågröna "gryn" som liknar mycket små barr.
  • En allmän regel för bad är att du ska kunna se fötterna när vattnet når upp till knäna. Var alltså aktsam när du inte ser botten på 0,5–1 meters djup och egenskaperna ovan är uppfyllda.
  • Har du ändå badat i algbemängt vatten skölj noga av kroppen och tvätta sedan med tvål och vatten. Vid ögonirritation skölj ögonen med rinnande vatten.
  • Har du svalt större mängder algbemängt vatten (mer än några kallsupar) och har uttalade symtom bör sjukhus kontaktas.
  • Barn och djur är högriskgrupper. Släpp inte barn eller djur till stränder eller i vatten med kraftig algblomning. Det gäller både husdjur och tamboskap (till exempel hundar, får, kor och hästar).
  • Använd inte vatten från algblomningsområden som dricksvatten eller för matlagning. Många alggifter är värmestabila och kokning förstör inte gifterna.
  • Kontakta läkare eller veterinär om barn, vuxna eller djur visar sjukdomssymptom efter bad eller kontakt med blommande vatten. Diarré, illamående, kräkningar, feber, muskelsmärtor, ledsmärtor, huvudvärk, irritation av övre luftvägar, rinnande näsa, ögonirritation samt utslag som kan klia.

Maneter och brännmaneter

Ibland blir det invasion av maneter och brännmaneter längs vår kust. Detta kan bland annat inträffa när det har varit kraftiga vindar från Skagerack och Kattegatt.

Maneterna växer upp på havsbotten som en liten polyp och om de har haft bra villkor, under sin uppväxttid på våren, med riktigt mycket tillgång av plankton, kan de bli väldigt många.

De maneter som finns i svenska hav förekommer mest under sommaren och hösten. Man bör framför allt undvika röd och blå brännmanet samt kompassmanet; dessa hittar man främst på västkusten och i Skåne. Den ofarliga öronmaneten (även kallad blåmanet, genomskinlig med en blåaktig eller skär ton) är den vanligaste maneten i svenska hav.

Den manet som är vanligast i Sverige är öronmanet. Den har fyra ringar i mitten och är genomskinlig med en lätt blåaktig eller skär ton och bränns inte.

Öronmaneternas honor är röda på på insidan just nu, för de har rom. De är lätta att förväxla med brännmaneter.

När honorna släpper sin rom lägger den sig på botten där de sedan växer upp. Efter fyra till sex månader tacklar maneterna av och börjar sjunka till botten där de blir mat åt krabborna.

Brännmaneten är gul, orange eller rödaktig med många och långa trådar som bränns kraftigt.

I manetens bränntrådar finns nässelceller med gift. Råkar du nudda trådarna brister nässelcellerna. Små trådar med hullingar i änden skjuts ut och gift sprutas in i huden.

Du får ett eller flera av följande symtom vid kontakt med brännmaneter:

  • rodnad och sveda
  • svullnad
  • klåda och lätt till måttlig smärta som ibland kan bli svår
  • illamående och kräkningar
  • ytliga brännskador

Det finns flera sätt att lindra smärtan om du har blivit bränd av en manet. Här kan du läsa några exempel på vad du kan göra.

Ta bort trådarna

Skölj bort bränntrådarna med vatten. Använd havsvatten i första hand då kranvatten kan göra att mer gift frisätts. Ibland går bränntrådarna inte att skölja bort. Du kan pröva att skrapa bort trådarna med ett styvt föremål med inte alltför vassa kanter, till exempel ett betalkort. Du kan även dra bort trådar med en bred tejp, exempelvis silvertejp. Rakning med raklödder och hyvel kan också fungera.

Gnugga inte med en handduk. Det kan göra att fler nässelceller brister och avger gift.

Skölj med varmt vatten

En lindrigare sveda efter kontakt med en manet kan ibland dämpas genom att skölja med varmt vatten.

Lindra smärtan och klådan med receptfria läkemedel

Det kan ibland göra väldigt ont. Ta smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol eller ibuprofen. De finns att köpa receptfritt på apotek.

Du kan bedöva smärtan något genom att smörja lite receptfri salva som innehåller lidokain. Använd inte läkemedlet på barn under 18 månader om inte en läkare har rekommenderat det.

Smörj lite receptfri kräm eller salva som innehåller hydrokortison på huden om det kliar. Det dämpar den inflammatoriska reaktionen och klådan. Var noga med att skölja huden ordentligt och torka försiktigt innan du smörjer på krämen. Använd inte läkemedlet på barn under två år om inte en läkare har rekommenderat det.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller följande symtom:

  • Du får ögonbesvär efter att ögonen kommit i kontakt med en manet.
  • Du har fått en kraftig reaktion i huden med utbredd rodnad, svullnad och kraftig ömhet.
  • Du får feber och känner dig medtagen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Vid kontakt med maneter utomlands bör du söka vård direkt.

Vid frågor kontakta oss på: kommunen@hoganas.se Senast uppdaterad: