Karthållning
Från vår kartdatabas kan du få tag på olika kartprodukter i pappersform eller digitalt.
Nybyggnadskarta används som underlag för ditt bygglov när du ska bygga nytt. Det finns inga färdiga nybyggnadskartor utan behöver tas fram i varje enskilt fall efter beställning. Kartan får inte vara äldre än två år.
Du behöver en nybyggnadskarta om du ska ansöka om bygglov för följande åtgärder inom och utom detaljplan:
- vid uppförande av första byggnaden på tomten
- vid nybyggnad efter rivning
- vid tillbyggnader och/eller ytterligare fristående byggnader med sammanlagd byggnadsyta ≥ 50m²
- där nyanslutning eller väsentlig ändring av befintlig anslutning ska ske till kommunala VA-nätet
- vid exploatering av tomter med stora höjdskillnader
- vid byggnation närmre gräns ≤ 1.0 m
En förenklad nybyggnadskarta är ett utdrag av kommunens kartbas där du kan utläsa gällande planbestämmelser. Förenklad nybyggnadskarta krävs vid bygglovsansökan inom planlagt område och sammanhållen bebyggelse:
- vid uppförande av komplementbyggnader med en sammanlagd byggnadsyta < 50 m²
- vid tillbyggnad av byggnad av en sammanlagd yta < 50 m².
Aktuella priser för enbostadshus 2024
Fullständig nybyggnadskarta: från 9 454 kronor
Förenklad nybyggnadskarta: från 4 727 kronor
För övriga typer av byggnation se priser i Bygglovstaxan
Öppnas i nytt fönster., eller skicka en fråga till geodata@hoganas.se.
Beställ i god tid
Det kan ta upp till tre veckor att få fram en nybyggnadskarta. Kostnaden betalar du som söker enligt taxa som fastställts av kommunfullmäktige. Beställ din karta hos geodataavdelningen. Du gör det enkelt i vår
Tomtkartan är ett utdrag ur kartdatabasen utan fältkontroll. Den innehåller fastighetsgränser, fastighetsbeteckningar, byggnader, vägar, vägnamn, adressnummer med mera.
Vill du skriva ut din fastighetskarta (tomtkarta), i form av en situationsplan?
Höganäs kommun har en karttjänst där du kan skriva ut en situationsplan.
Adressregister
Kommunen beslutar om all adressättning av fastigheter och för att adresserna blir uppdaterade hos Lantmäteriet. Vid adressättning följer vi svensk standard, SS 63 70 03:2007.
Det är samhällsbyggnadsavdelningen som föreslår nya namn på gator och kvarter och byggnadsnämnden som fattar besluten.
Nationellt lägenhetsregister
Alla lägenheter i Sverige ska enligt lag ha ett nummer. Numret ska vara infört i ett nationellt lägenhetsregister. Lägenhetsnumret ska i sin tur även gå att hitta hos Skatteverkets folkbokföringsregister. I lägenhetsregistret finns uppgifter om bland annat hur stor lägenheten är.
Du som är fastighetsägare är skyldig att informera kommunen om du skapar nya lägenheter eller förändrar befintligt lägenhetsbestånd.
Lägenhetsregister och lägenhetsförteckning inte samma sak
Det nationella lägenhetsregistret ska inte förväxlas med bostadsrättsföreningarnas lägenhetsförteckningar, som ofta också kallas lägenhetsregister.
All mark i Sverige är indelad i fastigheter. Till en fastighet hör ofta byggnader och anläggningar som finns på fastigheten. Förändringar i fastighetsindelningen sker genom så kallad lantmäteriförrättning. Det ansöker du om hos Lantmäteriet.
Om du vill bilda en fastighet utanför detaljplanelagt område för att kunna bygga ett nytt bostadshus ska du även söka förhandsbesked om bygglov.
I alla ärenden prövas hur lämpligt det är att göra en ändring. Åtgärden ska stämma överens med de planer och bestämmelser som gäller för fastigheten. Kontakta gärna oss på Höganäs kommuns geodataavdelning om du har frågor om detta. Du kan skicka mejl till geodata@hoganas.se
I fastighetsregistret finns information om landets alla fastigheter. Fastighetsregistret består av tre delar:
- Den allmänna delen innehåller uppgifter om fastighetens beteckning, areal, lantmäteriåtgärder, andel i samfälligheter och gemensamhetsanläggningar, gällande planer och bestämmelser med mera. Lantmäteriet ansvarar för denna del.
- Taxeringsdelen innehåller uppgifter om fastighetens taxeringsvärde. Skatteverket ansvarar för denna del.
- Inskrivningsdelen innehåller uppgifter om fastighetsägare, inteckningar och avtalsrättigheter. Lantmäteriet ansvarar för denna del.
En fastighetsgräns är en skiljelinje mellan två fastigheter. Äldre gränser kan utgöras av stengärden eller diken. Gränsens hörn är oftast markerade i marken med rör, spik eller liknande. Dessa kan försvinna med tiden och då kan det bli oklart var gränsen går.
Det finns tre olika sätt att ta reda på gränsens sträckning:
- gränsutvisning
- särskild gränsutmärkning
- fastighetsbestämning
Vid gränsutvisning kan gränsens läge stakas ut med träkäppar eller annan enklare markering. Detta förutsätter att det inte finns någon tvekan om var gränsen går. En gränsutvisning är inte juridiskt bindande. Gränsutvisning kan du få hjälp med av oss på geodataavdelningen. Den beställs via e-tjänsten här nedan.
En särskild gränsutmärkning innebär att försvunna markeringar återställs och tidigare omarkerade gränspunkter markeras. Det får inte finnas några juridiska tveksamheter om gränsens läge.
Vid fastighetsbestämning utreds och tolkas tidigare gränsmarkeringar och handlingar. Sedan fattas beslut om var gränsen ska gå och gränsen markeras ut.
Om du behöver hjälp med särskild gränsutmärkning och fastighetsbestämning så vänder du dig till Lantmäteriet och ber om en lantmäteriförrättning.
