Klimatanpassning

Forskare är idag överens om att växthusgasutsläppen bidrar till klimatförändringar. Här kan du läsa mer om högre medeltemperatur, ökad nederbörd, stigande havsnivåer, stigande grundvatten och erosion.

Forskare är idag överens om att växthusgasutsläppen bidrar till klimatförändringar. Här kan du läsa mer om högre medeltemperatur, ökad nederbörd, stigande havsnivåer, stigande grundvatten och erosion.

Översiktlig klimatanalys för Höganäs kommun, avseende stigande hav, erosion, extrema regn och höga grundvattennivåer idag och i framtiden.

Kommunstyrelsen beslutade 24 januari 2012 (§ 7) att godkänna Klimat PM. Ett förändrat klimat är en komplex fråga som kräver initiativ och åtgärder på global, nationell, regional och lokal nivå. Detta för att både minska utsläpp av växthusgaser och för att anpassa samhället till kommande klimatförändringar.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har drivit ett klimatprojekt som har syftat till att öka kunskapen och medvetandet kring hur klimatförändringarna påverkar kommunen. I projektet har bland annat ett Klimat PM tagits fram.

Klimatförändringarna kommer att påverka Höganäs på många olika sätt. Framförallt handlar det om mer vatten och ett varmare klimat. Mera regn, mer omfattande erosion samt stigande havs- och grundvattennivåer. Havsnivån förväntas stiga upp till en meter de kommande 100 åren.

Vad gör kommunen för att motverka klimatförändringar?

Höganäs kommun arbetar strukturerat för att motverka klimatförändringar genom miljöprogrammet. Flera av miljöprogrammets målområden minskar utsläppen av klimatpåverkande gaser, direkt eller indirekt. Till exempel fossilfria fordon och ökad återanvändning.

Läs mer om klimatförändringarnas effekter i Höganäs

Klimatförändringarna kommer att påverka Höganäs på många olika sätt. Framförallt handlar det om mer vatten och ett varmare klimat. Mera regn, mer omfattande erosion samt stigande havs- och grundvattennivåer. Havsnivån förväntas stiga upp till en meter de kommande 100 åren. Läs mer om följande ämne genom att klicka nedanför.

Kusten i Höganäs kommun består främst av jordarter med fraktionerna stenblock, grus och sand. Av dessa är sand den finaste och därmed mest erosionsbenägna.

Sett till ett längre perspektiv är erosionen i kommunen måttlig. Generellt kan man säga att strandlinjen på de flesta ställen är intakt. Det som eroderar är det finare materialen vilket har resulterat i att delar av strandsträckan har blivit stenigare och grusigare. Massorna med det fina materialet har inte försvunnit utan har omdisponerats genom kustparallell sandtransport, vilket gör att man på sina ställen har en ganska kraftig påbyggnad. På vissa högre belägna områden har vegetation och annat material eroderat bort, vilket bitvis har gjort strandbrinkar och dyner bredare. Den mest omfattande erosionen uppstår i samband med stormar och höga vattenstånd.

De naturliga faktorer som påverkar erosionen längs kuster, kan förändras och förstärkas på grund av klimatförändringarna, då vattennivåer, vågor och vindar är direkt kopplade till klimatförändringarna. Dessa är inte helt klarlagda ännu och det är därför svårt att dra några slutsatser kring framtida erosion. Om vindförhållandena förblir oförändrade de kommande 100 åren kan man anta att erosionen kommer fortsätta i de områden som är drabbade idag. Vid förändrade vind- och stormförhållanden kan även erosionsprocesserna förändras. Då stora delar av kommunens kust består av erosionsbenägna jordarter är det viktigt att man kontinuerligt följer erosionens utveckling.

Den globala uppvärmningen medför höjda havsnivåer. En ökad medeltemperatur leder till att landisarna smälter fortare än de byggs på och mer vatten tillförs i haven.

Uppvärmningen av havet gör dessutom att vattnet expanderar vilket är den främsta orsaken till stigande havsnivåer. Medelhavsnivån förväntas stiga upp till en meter fram till år 2100.

En höjd medelvattennivå är inget omfattande problem för kommunen, utan problem uppstår vid extrema händelser när vattenståndet kortvarigt är högt. De extrema havsvattenstånden uppstår främst på hösten på grund av kraftfulla nordvästliga vindar. Vid en sådan händelse skulle havsnivån kunna uppgå till +2,5 meter över medelnivån redan idag. År 2100 är motsvarande siffra omkring +3,5 meter, se tabellen nedan.

Riktvärden för havsnivåhöjning i Höganäs i RH2000. Baserat på SMHI:s bedömning av lämplig övre gräns (+1 meter fram till år 2100) och vattennivå med 100 års återkomsttid. Källa: PM- Tolkning av framtida vattennivåer i Helsingborg, DHI 2010.

När havet stiger +3,5 meter över det idag normala är det främst Görslövsån med biflöden som översvämmas. Ån har rätats ut vid ett flertal tillfällen och ligger lågt. När havsvattnet står högt i Skälderviken dämmer det upp i ån. Om en händelse med kraftig nederbörd inträffar samtidigt kan konsekvenserna bli omfattande då Görslövsån avvattnar stora delar av kommunen. Det som främst drabbas är bebyggelse och infrastruktur i östra Höganäs, Jonstorp och Farhult. I Höganäs tätort är det flera skolor, vårdboenden, industrier samt offentliga och privata verksamheter som hotas av översvämning. Även reningsverket ligger lågt och riskerar att översvämmas.

Kommunens övriga orter längs med kusten riskerar också att drabbas. Framförallt den kustnära bebyggelsen och hamnar. Mölle, Arild och Skäret ligger högt och är de orter som klarar sig bäst, även om delar av dessa orter också påverkas.

Kartan visar de områden som kan komma att översvämmas om havet stiger en meter.

Kartan visar de områden som kan komma att översvämmas om havet stiger 2,5 meter.

Kartan visar de områden som kan komma att översvämmas om havet stiger 3,5 meter.

Stigande havsnivåer och ökad nederbördsmängd kan medföra höjda grundvattennivåer.

När havsytenivån konstant ligger på en högre nivå medför det att grundvattennivån närmast kusten i sedimentära bergarter, i vissa jordarter och där topografin är måttlig stiger till samma nivå.

Hur långt in på land som grundvattenhöjningen kan nå beror helt på de lokala förutsättningarna avseende bland annat geologi, avstånd till vattenlinjen och grundvattnets förflyttning. Grundvattennivån påverkas olika fort beroende på vad det är för jordart. Vid jordarter med hög permeabilitet, såsom sand och grus, påverkas grundvattennivån snabbare än vid finkorniga jordarter, såsom lera och silt. Förutom Kullaberg består kommunen främst av sedimentära bergarter. De delar av kommunen som ligger lågt och nära kusten exempelvis Jonstorp, Farhult och Höganäs, kan i framtiden få stora problem i och med detta.

Vad som kan konstateras är att i centrala Höganäs har grundvattnet stigit, men orsaken är okänd. Delar av bebyggelsen i Höganäs har idag problem med höga grundvattennivåer vilket har lett till fuktskador i källare. En grundvattenutredning för delar av Höganäs tätort håller i nuläget på att tas fram men det finns behov av vidare utredning.

En högre grundvattennivå påverkar grundläggningsdjupet för byggnader, lämpligheten att anlägga källare och det medför en ökad risk för saltvatteninträngning i kustnära brunnar och vattendrag. Förutom risken med översvämning kan markens stabilitet minska vilket kan innebära en risk för sättningar och att ledningar brister.

Den globala uppvärmningen medför höjda havsnivåer. En ökad medeltemperatur leder till att landisarna smälter fortare än de byggs på och mer vatten tillförs i haven.

Uppvärmningen av havet gör dessutom att vattnet expanderar vilket är den främsta orsaken till stigande havsnivåer. Medelhavsnivån förväntas stiga upp till en meter fram till år 2100.

En höjd medelvattennivå är inget omfattande problem för kommunen, utan problem uppstår vid extrema händelser när vattenståndet kortvarigt är högt. De extrema havsvattenstånden uppstår främst på hösten på grund av kraftfulla nordvästliga vindar. Vid en sådan händelse skulle havsnivån kunna uppgå till +2,5 meter över medelnivån redan idag. År 2100 är motsvarande siffra omkring +3,5 meter, se tabellen nedan.

Riktvärden för havsnivåhöjning i Höganäs i RH2000. Baserat på SMHI:s bedömning av lämplig övre gräns (+1 meter fram till år 2100) och vattennivå med 100 års återkomsttid. Källa: PM- Tolkning av framtida vattennivåer i Helsingborg, DHI 2010.

När havet stiger +3,5 meter över det idag normala är det främst Görslövsån med biflöden som översvämmas. Ån har rätats ut vid ett flertal tillfällen och ligger lågt. När havsvattnet står högt i Skälderviken dämmer det upp i ån. Om en händelse med kraftig nederbörd inträffar samtidigt kan konsekvenserna bli omfattande då Görslövsån avvattnar stora delar av kommunen. Det som främst drabbas är bebyggelse och infrastruktur i östra Höganäs, Jonstorp och Farhult. I Höganäs tätort är det flera skolor, vårdboenden, industrier samt offentliga och privata verksamheter som hotas av översvämning. Även reningsverket ligger lågt och riskerar att översvämmas.

Kommunens övriga orter längs med kusten riskerar också att drabbas. Framförallt den kustnära bebyggelsen och hamnar. Mölle, Arild och Skäret ligger högt och är de orter som klarar sig bäst, även om delar av dessa orter också påverkas.

Kartan visar de områden som kan komma att översvämmas om havet stiger en meter.

Kartan visar de områden som kan komma att översvämmas om havet stiger 2,5 meter.

Kartan visar de områden som kan komma att översvämmas om havet stiger 3,5 meter.

Årsmedelnederbörden i Skåne förväntas öka med 15 procent enligt både scenario A2 och B2 fram till år 2100.

Årsmedelnederbörd för Sverige för 87 stationer från år 1860. Den svarta kurvan visar att medelvärdet ökar något. Källa: SMHI

Vinternederbörden är den som kommer att öka mest. Sommarnederbörden i Skåne förväntas minska. Till följd av ökad temperatur kommer en del av den ökade nederbörden försvinna genom avdunstning. Redan idag kan man enligt SMHI skönja en viss ökning i den årliga medelnederbörden.

Antalet dagar med extrem nederbörd väntas också öka. Den maximala nederbörden under sju sammanhängande dagar beräknas öka med upp till 20 procent. Detta gäller både sommar- och vintertid. Man kan säga att det totalt sett under sommaren kommer att regna mindre, men när det väl regnar kommer det att vara kraftiga skurar. Man kan se en svag trend i att den extrema nederbörden ökar redan idag. I Höganäs kan man de senaste 20 åren skönja en ökning i antalet dagar där dygnsnederbörden överstiger 10 mm. Även denna mätserie är kort, vilket gör den osäker.

2007 publicerade FN:s klimatpanel IPCC sin fjärde klimatrapport. Rapporten konstaterar att jordens medeltemperatur har stigit med 0,74 grader under de senaste 100 åren, och sedan 1950-talet och framåt har temperaturen ökat dubbelt så snabbt jämfört med perioden i sin helhet

Det finns forskare som är kritiska till FN-panelens bild av klimatförändringarna och som ser andra orsaker till klimatförändringarna och anser att oron över skadeverkan är överdrivna. Det finns också en rad studier från universitet och andra FN-organ som har presenterats efter IPCC:s fjärde rapport som tyder på att klimatförändringarna kan gå fortare och kan få mer omfattande konsekvenser än man tidigare trott.

Enligt SMHI:s scenario B2 kommer Skånes årsmedeltemperatur att öka med +4°C fram till år 2100 och 5°C enligt scenario A2. Temperaturhöjningen beräknas bli störst under vintern, +4,3°C (B2) och +6,1°C (A2) vid slutet av seklet. Temperaturen sommartid förväntas stiga +3,5°C (B2) och +5°C (A2). Antalet värmeböljor förväntas öka och likaså längden på dessa.

Det råder emellertid stor osäkerhet kring detaljerna om hur klimatet kommer att förändras i olika regioner och vilka konsekvenser detta kommer att få, och det kommer nya forskningsrön hela tiden. Planeringen måste därför i högre grad än tidigare baseras på ett underlag som präglas av stora osäkerheter.

Vid frågor kontakta oss på: kommunen@hoganas.se Senast uppdaterad: