Invasiva arter
Många växt- och djurarter som vi ser till vardags i naturen har en gång förts hit utifrån. Genom historien har vägar öppnats mellan geografiska områden som annars inte skulle haft kontakt med varandra.
På den här sidan kan du läsa om ett urval av invasiva arter som kan påträffas i kommunen. Men det finns åtskilligt fler arter. Du får svar på frågan om vad kommunen gör i frågan om bekämpning av de främmande och invasiva växterna och tips på hur du själv går till väga.
Vad är en invasiv art?
En invasiv art en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde, som sprider sig av egen kraft, som skadar ekosystemet som de introducerats till, hotar den biologiska mångfalden, har negativa effekter på jordbruk och dylikt, åstadkommer ekonomisk skada, eller påverkar hälsan negativt hos djur och människor.
Det är mycket viktigt att de hanteras på rätt sätt för att förhindra spridning.
Vems är ansvaret?
Ansvaret ligger på fastighetsägaren, vilket betyder att kommunen som regel bara bekämpar växter på kommunal mark – med undantag för jätteloka.
Vad säger lagen och hur arbetar man med invasiva arter?
För information om lagstiftningen kring invasiva arter och arbetet i nationellt och regionalt perspektiv hänvisas till:
Läs mer hos Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Läs mer hos Länsstyrelsen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Läs mer på Hav och vatten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Invasiva arter i Höganäs kommun
Jätteloka Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. trivs bäst utmed vattendrag och i djup fuktig mulljord där den blir tre till fyra meter hög men i extrema fall upp till fem meter.
Varför är jätteloka inte önskvärd här?
Jätteloka sprider sig snabbt, effektivt och kan etablera sig i många olika typer av miljöer där den konkurrerar ut andra inhemska växter. Men främst är den känd för att vid hudkontakt orsaka utslag och brännskador. Det beror på att innehåller furokumariner som i kombination med solljus ger brännskador. Hur du ska agera om du bränner dig på jättelokan kan du läsa mer om här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Vad gör Höganäs kommun?
Kommunen avsatte redan 2004 ekonomiska medel för åtgärder mot Jätteloka. Hela kommunen är inventerad men fortfarande kan nya bestånd upptäckas även om de blir färre med tiden. För att få ett helhetsgrepp om arten erbjuder kommunen även enskilda markägare en gratis åtgärd. Det har medfört att vi nu fått ned antalet lokaler (år 2020) till ca 30-tal från ett 150-tal kända. Majoriteten av de nu aktuella har sedan 2019 åtgärdats genom grävning.
Vad kan jag göra för att minska spridningen?
Naturligtvis planterar du inte eller överlåter växten till andra. Som en art som är uppförd på EU:s svarta lista över invasiva arter är det inte heller tillåtet.
Upptäcker du Jätteloka kontaktar du kommunen, i det här faller kommunekologen på mail richard.akesson@hoganas.se
Park- och jätteslide Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är höga, fleråriga örter som härstammar från Ostasien. För båda arterna gäller att stjälkarna är grova, ihåliga och upprätta.
Varför är park- och jätteslide inte önskvärda här?
Då de bildar täta bestånd skuggar och tränger de ut den naturliga och inhemska floran, detta särskilt i fuktiga och näringsrika miljöer. På sikt förändrar de hela naturmiljön. Ekonomiskt är de även ett hot då de begränsar möjligheten till annan markanvändning och med sina rötter kan tränga in i byggnader och VA-ledningar. Kända exempel är i England där det även orsakat så stora problem att fastigheter inte längre har gått att sälja eller försäkra.
Vad gör Höganäs kommun?
En inventering är påbörjad 2019 och till dags dato (1 juli 2020) har 150 områden med arten noterats. Med start 2018 har kemisk bekämpning prövats på två lokaler år 2018 (Ärtan och Bönan samt Lerbergsskogen), 2019 tre lokaler (Strandbaden och Mölle) och 2020 fem-sex lokaler. Samtliga på kommunal mark. Utifrån Brittiska erfarenheter har bestånden först huggits och sedan efter viss återväxt sprutats sent på säsongen i augusti-september. Trots det finns enstaka överlevande skott efter tre kemiska bekämpningar med Roundup. Det betyder att noggrann uppföljning är avgörande och tålamod.
Vad kan jag göra för att minska spridningen?
- Grundläggande är att aldrig plantera park- eller jätteslide.
- Om ett bestånd slås med hackande redskap, undvik då rötterna eller den nedersta delen av stjälken där skottbildningen sker. Släng aldrig rotbitar ute i naturen – de kan bilda nya bestånd.
- Flytta inte jordmassor där parkslide finns eller har funnits.
- Kompostera inte rötter eller växtdelar. Om stjälkarna ändå ska komposteras, se då till att de är torra och döda innan. Undvik den nedersta decimetern av stjälken. Risken är annars stor att du får med dig en bit rot.
Vresros Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är en högvuxen, rikt grenad buske med tätt och vasst taggig stam där taggarna är raka. Arten skjuter rikligt med rotskott och bildar svårgenomträngliga snår.
Varför är inte vresrosen önskvärd här?
Har den väl etablerat sig är det bara en tidsfråga innan den tar över totalt och tränger bort inhemska arter. Normalt domineras sanddyner och strand av dyngräs som strandråg och sandrör, med inslag av martorn, strandkål, klittviol. Något högre upp i terrängen är vegetationen låg och utgörs av blommande örter som blåmonkar, gul fetknopp, gulmåra, backtimjan. Merparten av dessa arter konkurreras ut av vresrosen, som även påverkar tillgängligheten negativt.
Vad gör Höganäs kommun?
Under åren 2002–2003 rensades stranden i Margreteberg-Strandbaden som i det närmaste var igenväxt. Kuststräckorna runt om i Höganäs kommun åtgärdades i olika omfattning under en period av fem år. Resultatet var lovande men följdes inte upp i tillräcklig omfattning och inom en tioårsperiod har den återkommit.
Under perioden 2016–19 har sträckan Invallningen i Höganäs till Lysekilsgatan åtgärdats inom ett lona-projekt, denna gång systematiskt i syfte att få bort de djupare rötterna och uppföljande åtgärder av återväxt eller missar vid grävningen. Avsikten är att fortsätter norrut till naturreservatet vid Kullens Havsbad. I Viken väst om hamnen planeras åtgärder 2020. Generellt kommer insatserna vara begränsade jämfört 00-talen men noggrannare. Inom merparten av sträckorna sker en naturlig etablering av andra växtarter men där insatserna större sker en återplantering av sandrör och sandstarr.
Vad kan jag göra för att minska spridningen?
Undvik att plantera vresros, särskilt vid kusten, då det finns åtskilliga alternativ till arten. Är den etablerad är det ett maskinjobb för att få bort den.
Kanadensiskt gullris Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är en högvuxen, flerårig ört som blir mellan 1-1½ meter hög. Stjälken är tätt korthårig upptill men kal nedtill. Bladen blir omkring två decimeter långa och är smalt lansettlika med sågad kant, bladundersidan är hårig.
Varför är inte kanadensiskt gullris önskvärt här?
Kanadensiskt gullris kan korsa sig med vår inhemska art av gullris och bilda en hybrid som till sitt utseende mest liknar kanadensiskt gullris, men som skiljs från denna genom färre och betydligt större blomkorgar, samt längre strålblommor. Det innebär att på sikt kan allt inhemskt gullris komma att försvinna som ren art genom hybridisering, att den i princip blir utrotad.
Vad gör Höganäs kommun?
Där den finns i blomplanteringar på kommunal mark tas den bort. Nästa steg blir att få bort den på kommunal mark generellt.
Vad kan jag göra för att minska spridningen?
Undvik att plantera den eller överlåta den till andra. Har du den redan i trädgården och tycker den är vacker, klipp då bort blomställningen direkt efter blomning så att den inte tillåts fröa.
Armeniskt björnbär har ett flerårigt rotsystem där stjälkarna är tvååriga. Årsskotten kan bli upp till 4–10 meter, krypande eller nå upp till 4 meter i höjd.
Varför är inte armeniskt björnbär önskvärt här?
Arten är mycket invasiv och har ett aggressivt växtsätt. Den tar snabbt över, inte bara i bryn och gärden, utan även på öppen mark. Den skuggar ut all annan vegetation, det enda som kan överleva är buskar eller träd som är högre än tre-fyra meter.
Vad gör Höganäs kommun?
Då den är så välspridd inventeras den inte. Däremot sker nu 2020 på försök bekämpning på några ställen i kommunen på kommunal mark. Erfarenheterna av det får utröna hur den ska hanteras.
Vad kan jag göra för att minska spridningen?
Undvik att plantera den eller överlåta den till andra. Har du den redan i trädgården och på fastigheten så försök gräva bort den.
Jättebalsamin Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är en snabbväxande ettårig (annuell) ört som blir strax över två meter hög och oftast finns i stora bestånd. Stjälkarna är grova och köttiga, ofta rödaktiga.
Varför är inte Jättebalsamin önskvärd här?
Den räknas som invasiv eftersom den bildar stora bestånd, har möjlighet till långväga spridning, är både insekts- och självpollinerande och har en hög fröproduktion med 500 till 800 frön per planta.
Genom att växten bildar täta bestånd konkurrerar den med andra växter om plats och solljus. Den konkurrerar även med inhemska växtarter om pollinatörer, som får färre besök av pollinerare och därmed minskad frösättning.
Vad gör Höganäs kommun?
Där den finns på kommunal mark tas den bort. Lyckligtvis har vi endast haft får förekomster i kommunen och då inom naturreservaten på Kullaberg. Den är nu borta därifrån.
Vad kan jag göra för att minska spridningen?
Jättebalsamin är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. Om den ändå finns här är den enkel att utrota. Den är ettårig och har ett grunt rotsystem, det är bara att dra upp den när marken är fuktig. Ta den innan den är i blom eftersom frökapslarna bildas ganska snart därefter och är omöjliga att hantera.
Parksallat är en flerårig beståndsbildande ört. Bladen är ljusgröna, stora, kala och glest parflikiga med en stor rundad ändflik. De basala bladen är upprätta, har ganska långa vingade bladskaft medan stjälkbladen är stjälkomfattande.
Varför är inte parksallat önskvärt här?
Parksallat sprider sig snabbt och tar helt över i den lägre markfloran. Då bladen är stora och tidiga skuggar den ut annan vår- och försommarflora.
Vad gör Höganäs kommun?
I dagsläget inget annat än att inventera den på kommunal mark.
Vad kan jag göra för att minska spridningen?
- Undvik att plantera den eller överlåta den till andra. Skär av all blomning så att fröbildning förhindras.
- Bearbetning av jorden, som att försöka hacka eller gräva bort plantorna, stimulerar ny skottbildning och ökar därmed spridningen.
- Rrensa bort den och förhindra frösättning. Om du tar bort bladen varje gång en rot har fem blad försvagas den genom att roten inte hinner kompenseras.
- Täck marken med ljustät plast eller duk så att rötterna till slut måste ge upp. Viktigt då är att täcka hela beståndet och en bit ut så att den inte överlever genom rotutlöpare. Avvakta i minst två år.
Blomsterlupin Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är en flerårig ört ärtväxt Fabaceae som blir strax över en meter. Stjälken är upprätt, ogrenad och har tilltryckt behåring. Bladen är fingrade, vanligen mer fler än nio lansettlika småblad.
Varför är inte blomsterlupin önskvärt här?
Lupiner utgör ett problem främst på magrare jordar där de genom sin kvävefixerande förmåga tillför marken kväve, vilket leder till att arter typiska för sandjordar konkurreras ut av kvävegynnade arter.
Vad gör Höganäs kommun?
I dagsläget inget.
Vad kan jag göra för att minska spridningen?
- Undvik att plantera den eller överlåta den till andra.
- Skär av all blomning så att fröbildning förhindras.
- Gräv bort den. Flytta inte på jord där du vet att lupinen har fröat av sig.
Släng inte i avfallet!
Invasiva arter sprider sig lätt via fröer eller rotskott. De får aldrig sorteras som trädgårdsavfall.
Sedan 1 januari 2024 får du inte heller slänga det i restavfallet, utan måste lämna det på en återvinningscentral. Kontakta personalen på plats för information om var du ska lämna det.
Förpacka materialet i tätförslutna soppåsar när du transporterar det.
Rapportera in invasiva arter
Hos Artportalen kan du rapportera observationer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. av vissa invasiva främmande arter. Dessa rapporter är viktigta för att kunna följa arternas förekomst och utbredning och för att kunna förebygga fortsatt spridning.