Krisberedskap i hemmet

Det bästa är att förbereda sig innan krisen kommer. Du ansvarar själv för din egen beredskap i hemmet. Förbered vad du kan behöva ha hemma vid en allvarlig händelse eller en kris. 

Vi har olika bostadsförhållanden, och det betyder att vi behöver ha olika saker hemma. Exempel är vattendunkar, campingkök med bränsle, ficklampa med extra batterier, radio med batterier, kontanter, varma kläder, filtar, med mera.

Gå till DinSäkerhet.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (en del av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) för att läsa på om risker och säkerhet för dig som privatperson.

Se filmen "Om krisen kommer"

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har gjort filmer som beskriver vad som är viktigt att tänka på, vad som är bra att ha hemma och vad du själv kan göra om du hamnar i samma situation.

Din egen beredskap

En kris är en händelse i fredstid som hotar grundläggande funktioner och värden i samhället, exempelvis elförsörjning, vår hälsa eller vår frihet. Det kan handla om att väldigt många människor drabbas eller att en händelse får så stora konsekvenser att samhället inte fungerar som det ska.

Du måste förbereda dig för att klara att ta hand om dig själv och dina närmaste, åtminstone i det inledande skedet av en kris. Det innebär att du måste ha vissa saker och lagra ett förråd av förnödenheter.

  • Vid en allvarlig händelse är det lätt att rykten och desinformation sprids.
  • Medverka aldrig till att osanna uppgifter sprids. Sprid endast bekräftad information.
  • Ring bara larmnumret 112 om du befinner dig i ett nödläge.
  • Du kan ringa till det nationella informationsnumret 113 13 för att lämna eller få information om allvarliga olyckor och kriser.
  • Om du behöver rådgivning om någon blivit sjuk eller skadats, ring 1177.

  • Mat för en vecka - konserver och torrvaror (mat som klarar rumstemperatur)
  • Vattendunk/vattenpåse och vattenreningstabletter från apotek
  • Dryck
  • Termos
  • Campingkök med bränsle
  • Fotogen- eller spritlampa
  • Stearinljus
  • Tändstickor och tändare
  • Fotogen- eller gasolvärmare med bränsle
  • Batteriradio med batterier
  • Ficklampa med batterier (gärna samma som till radion)
  • Engångsservis
  • Sopförvaring
  • Varma kläder
  • Sovsäck eller extra filtar
  • Första förband
  • Hemmets apotek med det viktigaste
  • Hygienartiklar som fungerar utan vatten (t.ex våtservetter)
  • Kontanter

En kris är en händelse i fredstid som hotar grundläggande funktioner och värden i samhället, exempelvis elförsörjning, vår hälsa eller vår frihet. Det kan handla om att väldigt många människor drabbas eller att en händelse får så stora konsekvenser att samhället inte fungerar som det ska.

Du måste förbereda dig för att klara att ta hand om dig själv och dina närmaste, åtminstone i det inledande skwedet av en kris. Det innebär att du måste ha vissa saker och lagra ett förråd av förnödenheter.

Bra saker att ha hemma:

  • Mat för en vecka - konserver och torrvaror (mat som klarar rumstemperatur)
  • Vattendunk/vattenpåse och vattenreningstabletter från apotek
  • Dryck
  • Termos
  • Campingkök med bränsle
  • Fotogen- eller spritlampa
  • Stearinljus
  • Tändstickor och tändare
  • Fotogen- eller gasolvärmare med bränsle
  • Batteriradio med batterier
  • Ficklampa med batterier (gärna samma som till radion)
  • Engångsservis
  • Sopförvaring
  • Varma kläder
  • Sovsäck eller extra filtar
  • Första förband
  • Hemmets apotek med det viktigaste
  • Hygienartiklar som fungerar utan vatten (till exempel våtservetter)
  • Kontanter

    Att tänka på i allvarliga situationer:
  • Vid en allvarlig händelse är det lätt att rykten och desinformation sprids.
  • Medverka aldrig till att osanna uppgifter sprids. Sprid endast bekräftad information.
  • Ring bara larmnumret 112 om du befinner dig i ett nödläge.
  • Du kan ringa till det nationella informationsnumret 113 13 för att lämna eller få information om allvarliga olyckor och kriser.
  • Om du behöver rådgivning ifall att någon har blivit sjuk eller skadats, ring 1177.

Brist på vatten är allvarligt. Därför är det viktigt att ha en plan för att kunna ordna vatten i alla lägen.

Om strömmen försvinner kan vattenpumparna sluta att fungera efter ett tag. Då behöver du ha extra vatten upptappat. Det går åt mycket vatten per person och dag, cirka tre till fem liter.

Vattendunkar och kärl, till exempel PET-flaskor, som kan fyllas med vatten är nödvändigt att ha hemma, men det är även bra med möjligheter till att koka upp vatten. Vatten som du tror innehåller bakterier eller inte är rent måste kokas innan du dricker det.

Vattnet bör förvaras mörkt och kallare än rumstemeratur för att det ska hålla längre. Du kan också frysa vatten och ha det som både vattenreserv och kylklamp. Fyll inte flaskan hela vägen upp, då kan flaskan spricka när vattnet fryser.

Kommunen brukar ordna med nödvatten vid längre strömavbrott, men du måste oftast kunna ta dig till en bestämd plats för att kunna hämta hem vatten. Ha gärna ett lager med rent vatten hemma också eftersom kommunens nödvatten ska räcka till många.

Efter ett längre vattenavbrott behöver vattnet rinna en stund innan du kan dricka av det. Drick aldrig vatten som luktar eller smakar illa.

Mat är en nödvändighet för att du ska klara dig. Den mentala förmågan försämras snabbt om du inte äter, du både tänker och mår sämre. Se därför till att ha extra mat hemma - det kan behövas vid en nödsituation.

Den mesta utustningen i ett modernt kök slutar att fungera vid ett strömavbrott. Och om strömmen försvinner så att det inte går att laga varm mat är det bra att alltid ha ett lager av torrvaror och konserver hemma.

Vid ett stort strömavbrott kan mataffärerna få problem med leveranser och då tar maten snabbt slut. Det kan också finnas en risk att affärerna inte kan hålla öppet eftersom betalsystemen inte fungerar. Därför är det bra att ha ett lager hemma som är tillräckligt stort att du ska kunna klara dig ett par dygn utan att behöva handla. Ät maten ur kylskåpet först, eftersom maten där är färsk och snabbt blir gammal.

Du kan också behöva ha kontanter hemma för att kunna handla ifall affärerna har öppet. Vid strömavbrott fungerar varken uttagsautomater eller kortbetalning.

Se på film (MSB) om vad som är viktigt att tänka på i samband med mat Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vid större elavbrott påverkas inte bara belysningen och elektriska apparater i hemmet, utan i vissa fall även värme, vatten, telefoni och datakommunikation.

  • sssKontrollera om någon säkring eller jordfelsbrytare har löst ut i ditt proppskåp. Om omgivningen inte heller har el beror detta på ett större elavbrott. Kontakta då din elleverantör. Läs mer hos Energimyndigheten. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  • Undvik att själv försöka koppla in eller utföra elrelaterade jobb för att få tillbaka elen.
  • Lyssna på Sveriges Radio P4. Vid större elavbrott informerar kommunen, räddningstjänsten och elnätsföretagen om hur drabbade kan få hjälp.
  • Det är bra att ha en batteridriven eller solcellsdriven radio och extra batterier till hands. Du kan också lyssna på bilradion. (Tänk dock på att inte köra slut på bilbatteriet, det kan vara bra att passa på att lyssna på radion när man kör). Frekvenstabeller för Sveriges Radio Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  • Det är bra att ha ficklampor och reservbatterier hemma och lättillgängliga.
  • Det är bra att ha nödladdare (powerbank) till mobiler, surfplattor och andra enheter.
  • Stearinljus och värmeljus ger värme, men se upp med brandfaran och tänk på ventilationen. Det finns också värmekuddar som kan ge värme i ett par timmar (de går att köpa i fritidsbutiker).
  • Vid längre elavbrott bör du tappa upp vatten i flaskor, kastruller och andra behållare eftersom vattnet kan sluta rinna i kranen.
  • Värmen kan försvinna i din bostad om du använder elburen värme eller fjärrvärme. Avdela ett rum där familjen vistas så bevarar ni värmen längre.
  • Om många hushåll har hög elförbrukning när elen kommer tillbaka utsätts elnätet för överbelastning. Då kan det bli obalans i hela systemet och bli avbrott igen. Dra därför inte på all el och värme på en gång.
  • Ta reda på var närmaste brandstation finns. Elavbrott kan leda till teleavbrott och svårigheter att nå 112. På brandstationen kan du få hjälp att larma.
  • Energimyndighetens broschyr: Elavbrott – vad gör jag nu?

Se på film (MSB) om vad som är viktigt att tänka på i samband med el och värme Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vid en större samhällsstörning eller kris behöver du kunna ta emot viktig information från myndigheter. Du behöver kanske också få tag i dina anhöriga.

Om det finns ström kan du hitta information via radio, TV och internet. Men om elen slås ut och det blir ett längre strömavbrott fungerar inte de vanliga kanalerna. Då är det bra att ha reservbatterier och alternativa laddare till exempelvis radion eller mobilen. Ett tips är att att ladda dina elprylar i förväg. Det kan också vara bra att hålla koll på var kommunen har sina trygghetspunkter för information.

Bra kanaler för information:

  • Radio, din lokala P4-kanal
  • Krisinformation.se
  • Kommunens webbplats
  • Nationella informationsnumret 113 13

Från och med 1 juli 2017 får du som mobilanvändare ett SMS om du befinner dig i ett område som drabbas av en katastrof eller allmän fara.

Det är SOS Alarm tillsammans med räddningsledaren som avgör storleken på området som ska varnas.

Du behöver inte anmäla dig till någon tjänst för att få meddelandet då det baseras på vilka mobiltelefoner som registreras inom en viss begränsad yta.

Det finns två typer av meddelanden:

Varningsmeddelande- sänds omedelbart vid omedelbar risk för skada på liv, egendom eller miljö.

Informationsmeddelande- används för att förebygga och begränsa skador på människor egendom eller miljö. Behöver ej sändas omedelbart.

Ett VMA kan även föregås av tyfonsignal, Viktigt Meddelande, som ljuder i 7 sekunder med 14 sekunders paus och upprepas under minst 2 minuter.

När du hör signalen ska du:

  • Gå inomhus
  • Stänga dörrar, fönster och ventiler
  • Lyssna på radio och TV för information, främst P4 – lokalradion.
  • När faran är över startas signalen Faran Över - en 30-40 sekunder lång signal.

Viktigt Meddelande och Faran Över provas kl 15.00 första helgfria måndagen i mars, juni, september och december.

Trygghetspunkter används vid extraordinära händelser, till exempel vid allvarliga olyckor, oväder eller utrymningsbehov. I sådana situationer kan det uppstå ett behov av hjälp och stöd av olika slag för invånarna. För att möta dessa behov har Höganäs kommun inrättat samlings- och informationsplatser, så kallade trygghetspunkter.

Trygghetspunkterna är definierade i förväg och är i första hand skolor eftersom där finns utrymmen för att samla människor.

Om trygghetspunkterna behöver öppnas meddelas detta via kommunens hemsida, kommunens Facebooksida, anslag vid trygghetspunkterna, Sveriges radio p4 och/eller via krisinformationsnummer 113 13.

Som komplement kan anslag även slås upp på offentliga platser och livsmedelsbutiker.

Skyddsrum är till för att ge befolkningen ett fysiskt skydd i krig. De ska skydda mot stötvåg, splitter, gasbeläggning, biologiska stridsmedel, brand och joniserande strålning.

För att hitta ditt närmsta skyddsrum, se relaterad information och skyddsrumskarta Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. hos MSB Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Det är du som fastighetsägare som har ansvar att underhålla det skyddsrum du eventuellt har. Om en kontroll visar på brister blir du ålagd att åtgärda dessa. För vissa åtgärder kan du få ersättning från staten. Andra åtgärder kan du behöva stå för själv.

Du får använda skyddsrum till annat i fredstid, exempelvis till lägenhetsförråd. Men det får inte ta längre tid än två dygn att återställa utrymmet till skyddsrum, och återställandet ska kunna utföras av dem som skall använda skyddsrummet.

Ansvaret för skyddsrumskontroller ligger på Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB).

POSOM är en förkortning av Psykiskt Och Socialt Omhändertagande.

POSOMs ledningsgrupp i Höganäs kommun består av företrädare från socialförvaltningen, räddningstjänsten, utbildningsförvaltningen polisen, primärvården samt kyrkan.

Gruppen ska kunna agera som lednings- och insatsgrupp vid oförutsedda större kriser och händelser, där personer i olika faser av kris och chock behöver tas om hand och ges stöd och hjälp.

När används POSOM?

POSOM används vid akuta kriser, olyckor eller katastrofer inom Höganäs kommun, eller där kommunens invånare är inblandade och psykosocial hjälp behövs, och där normal organisation inte räcker till.

Gruppen, eller delar av gruppen, ska snabbt kunna samlas och agera.

Frivillig resursgrupp, FRG, stödjer kommunens krishantering vid samhällstörningar. Varje individ i gruppen genomgår en grundutbildning på 36 timmar och sedan skrivs ett avtal mellan individen och kommunen.

Som medlem i FRG kan du till exempel hjälpa till med evakueringar, information och kommunikation.

112 - akut nödsituation. Är du döv, tal - eller hörselskadad kan du larma via SMS. För att kunna göra detta måste du anmäla det innan du använder tjänsten, anmälan gör du här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. via SOS Alarm.

113 13 - informationsnummer vid en större händelse. Det är alltid verifierad information som finns hos 113 13. Du kan lämna information och få information om allvarliga olyckor och kriser.

114 14 - vid icke akuta ärenden till polisen.

1177 - sjukvårdsupplysning vid icke akuta äreden.

116 000 - EU-gemensamt nummer för att anmäla försvunna barn. Du kan även ringa 112 om ditt barn försvinner eller om du hittar ett barn.

042- 406 27 30 - Akutpsykiatri, Helsingborg.

Vid frågor kontakta oss på: kommunen@hoganas.se Senast uppdaterad:
Till toppen