Dricksvatten

Kranmärkt är en nationell hållbarhetsmärkning för verksamheter som väljer kranvatten framför flaskvatten. Genom kranmärkningen visar man att man tar ställning för en bättre miljö och inspirerar andra att också välja kranvatten.

Kranvatten är bättre för miljön än förpackat vatten
Förpackat vatten kräver tillverkning och tunga transporter och orsakar onödiga utsläpp och avfall. Kranvatten är alltid lokalproducerat och distribueras i ledningar, vilket är mycket energisnålt. Att producera och leverera en liter förpackat vatten kräver minst 300 gånger mer energi än att tappa upp en liter vatten från kranen.

Kranvatten är mer ekonomiskt
Lokalproducerat färskt vatten levererat direkt till din kran är 250 gånger billigare än en flaska vatten i butik. Jo, det är sant. Otroligt, eller hur? Kostnaden är räknad på det billigaste literpriset, köpt i en vanlig mataffär.

Läs mer om kranmärkt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det kommunala dricksvattnet tas från sjön Bolmen i Småland. Vattnet leds genom den åtta mil långa Bolmentunneln och genom ytterligare åtta mil ledning till Ringsjöverket som ligger vid Stehag i Eslövs kommun.

I Ringsjöverket renas vattnet innan det leds vidare till Helsingborg.
När vattnet kommer till Helsingborg pumpas det ut i Örbyfältet som består av 8000 år gammalt istidsgrus. Det tar cirka tre veckor för vattnet att sjunka genom gruset till den täta botten av sandsten och lerskiffer och bilda så kallat konstgjort grundvatten.
Från botten pumpas vattnet upp igen till vattenverkets två reservoarer.

Tack vare denna process blir vattnet nästan bakteriefritt och därför behöver vattenverket sällan klorera vattnet. En annan fördel är att temperaturen på vattnet varierar lite mellan årstiderna. Det stora fältet skyddas noga, exempelvis får inga gårdar på fältet använda bekämpningsmedel eller konstgödsel till sina grödor.

Efter ytterligare cirka tre mil lång ledning kommer vattnet till Höganäs kommun.

Läs mer om vattnets väg till din kran Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I genomsnitt använder varje person i Sverige 140 liter vatten per dygn. Vi använder vatten till mycket mer än att bara dricka. Det mesta går åt för att sköta den personliga hygienen. Det används också till industrier och att fylla badbassänger.

De största vattenmängderna i hushållen, per person och per dygn, går åt till:

• 60 liter för personlig hygien
• 30 liter för toalettspolning
• 15 liter för disk
• 15 liter för tvätt
• 10 liter för mat och dryck
• 10 liter för övrig användning

De kommunala vattenverken i Sverige producerar nästan 900 miljarder liter dricksvatten per år.

Förutom vår synliga vattenkonsumtion använder vi även så kallat virtuellt vatten. Det är vatten som har behövts för att framställa bland annat mat och kläder åt oss.

Så här många liter vatten krävs det för att framställa exempelvis:

• 100 gram choklad: 1.700 liter
• En kopp kaffe: 130 liter
• Ett ägg: 200 liter
• Ett glas mjölk: 255 liter
• Ett kilo ketchup: 530 liter
• Ett kilo nötkött: 15 400 liter
• Ett kilo ost: 5 060 liter
• En påse (300 gram) potatischips: 312 liter
• Ett glas äppeljuice: 230 liter
• Ett glas vin: 110 liter
• En liter kranvatten: 1,05 liter

Höganäs har mjukt/medelhårt vatten. Det kommunala vattnets hårdhetsgrad ligger mellan 4,4 - 5,3 °dH, (tyska grader). Eftersom vi har mjukt/medelhårt vatten kan du använda mindre tvätt- och diskmedel, det blir ändå rent och är även bättre för miljön.

Vattnets hårdhet är ett mått på hur mycket kalcium och magnesium vattnet innehåller. Hårdheten mäts i tyska hårdhetsgrader och förkortas °dH.

Vi dricker "samma vatten" som dinosaurierna drack och det vatten som vi använder i dag är ett lån från kommande generationer. Jordens vatten förbrukas inte. Det lånas, används och återförs till vattnets eviga kretslopp.

I Sverige har vi god tillgång på rent vatten. Hela 9 procent av Sveriges yta utgörs av sjöar och vi använder endast 0,5 till 1 procent av det sötvatten som finns tillgänligt. Det har gjort att många som bor i Sverige tar rent vatten för givet. För att säkerställa att vi har tillgång till rent vatten även i framtiden måste vi ta ett gemensamt ansvar.

Två kretslopp beroende av varandra
Vattnets kretslopp är nära knutet till näringsämnenas kretslopp, därför brukar det kallas för det dubbla kretsloppet.

Vattnets kretslopp
Vattnet faller ned som nederbörd, regn eller snö, och rinner ut i sjöar och hav eller ner genom jorden till grundvattnet. Av solens värme dunstar vattnet och stiger upp mot himlen som vattenånga. Ångan kyls ner och bildar moln med små, små vattendroppar som kolliderar och slås samman för att till slut falla ner som nederbörd igen.

Det vatten som ska bli vårt dricksvatten hämtas från en vattentäkt. Därefter renas det i ett vattenverk och levereras som dricksvatten via ledningsnät och vattentorn till en kran nära dig. Det använda dricksvattnet rinner ut i avloppet via avloppsledningsnät till reningsverket. Där renas det i flera steg innan vattnet återlämnas till naturen och spolas ut i ett vattendrag, en sjö eller havet.

Näringsämnenas kretslopp
Näringsämnen rör sig mellan stad och land i ett ständigt växtnäringsflöde, illustrerat till vänster på bilden ovan.

Genom att röta den restprodukt som uppstår när mull och näringsämnen avskiljs i avloppsreningsverket produceras det dels biogas som är ett utmärkt fordonsbränsle och dels en växtnäringsprodukt, slammet. Rötning är en naturlig process där organiska material bryts ner av mikroorganismer i en syrefri miljö. Reningsverken har blivit så bra på producera biogas från slammet att de tillsammans är en av landets största biogasproducenter. Om du åker buss driven på biogas är chansen stor att det är lokalt producerat av ett reningsverk.

Två näringsämnen som avskiljs i reningsverken är fosfor och kväve. Alla levande organismer behöver dessa ämnen men våra vattendrag, sjöar och hav mår inte bra av för mycket fosfor och kväve. Det leder till övergödning och syrebrist. Reningsverken kan avskilja nästan all fosfor och delar av kvävet innan vattnet släpps ut igen. Vid avskiljningen blir de en del av slammet och ett slam av god kvalitet kan användas som gödsel på våra åkrar.

På åkrarna odlas sedan grödor, som skördas, blir mat och konsumeras av oss människor. Bönderna arbetar hårt för att säkerställa att den fosfor och kväve som används stannar på åkern och inte läcker ut i vattnet. Men eftersom fosfor och kväve både behövs och finns i mat - och är helt nödvändigt även för människan - så får vi människor i oss det varje gång vi äter. Sedan kissar och bajsar vi ut fosfor och kväve i toaletten, vilket innebär att vi för tillbaks det till vattnets kretslopp och näringsämnena hamnar återigen i reningsverken.

Läs mer om vattnets kretslopp Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ibland är det långt till närmaste dricksvattenkran. Då kan du behöva ta med en dunk med vatten. Här finns råd om hur du gör för att hålla dricksvattnet i dunken fräscht.

Ibland har vi inte tillgång till kranvatten och då måste vi ta med oss dricksvatten i en dunk eller annan behållare.

Följ dessa råd så håller sig dricksvattnet fräscht under minst en vecka

• Använd väl rengjorda flaskor eller dunkar.
• Fyll på med dricksvatten av bra kvalitet, till exempel kommunalt dricksvatten.
• Förvara vattnet mörkt och så svalt som möjligt.

Lukt och smak avgör
Det är svårt att säga exakt hur länge man kan förvara dricksvatten eftersom hållbarhetstiden bland annat beror på hur rent vattnet och förvaringskärlet är från början. Under riktigt bra förhållanden kan dricksvatten hålla sig fräscht betydligt längre tid än en vecka.

Att sätta en gräns för hur länge dricksvatten kan förvaras har mer med lukt och smak att göra än med hälsomässiga risker. Dricksvattnet i dunken kan komma att lukta eller smaka illa, speciellt om det förvaras länge och varmt, till exempel i solen. Det kan också bli färgat och det kan bildas en slemmig hinna på insidan av behållaren.

Du ska naturligtvis inte dricka vatten som smakar och-/eller luktar illa, är grumligt eller kraftigt färgat.

När det finns misstanke om att kranvattnet innehåller bakterier, virus eller parasiter som kan göra dig sjuk rekommenderar din kommun att vattnet ska kokas innan det kan drickas eller användas i matlagning.

Gör så här när du ska koka vattnet

• Koka allt vatten som ska drickas eller användas i matlagning.
• Koka upp vattnet i en kastrull eller vattenkokare tills det bubblar kraftigt, bakterier virus och parasiter dör när vattnet kokas.
• Häll upp det kokta dricksvattnet i en väl rengjord kanna, flaska eller annan behållare och låt det svalna. Låt det stå i rumstemperatur eller svalare - gärna i kylskåpet.

Du behöver koka vattnet om det ska användas till

• Borsta tänderna
• Göra is
• Brygga kaffe
• Blanda saft eller andra drycker
• Skölja frukt och grönsaker som inte kokas

Du behöver inte koka vattnet om det ska användas till

• Mat som ska tillagas genom kokning
• Tvätta händerna och ansikte
• Duscha
• Diska
• Tvätta kläder
• Städa och rengöra ytor
• Vattna blommor

Läs mer om att koka dricksvattnet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.