Vid en kris

Det finns olika samhällskriser som kan drabba oss, till exempel storm, strömavbrott, skyfall, dricksvattenkris, gasläcka eller oljeutsläpp. Här får du som kommuninvånare råd och tips på hur du bör agera när något av detta händer.

Tillgång till friskt vatten är någonting som de flesta i vårt land tar för givet. Därför kan konsekvenserna också bli stora när det blir avbrott i dricksvattenförsörjningen. Det är alltid bra att ha hemma några dunkar med vatten så att du har vatten om det blir en kris. Vatten på flaska finns även att köpa i affärer.

Här kan du läsa vad du bör göra när dricksvattnet måste kokas Länk till annan webbplats..

Utsläpp av olja orsakar allvarliga skador. Växt- och djurliv skadas, stränder kletas ned och bottnar förstörs. Om ett oljeutsläpp inträffar måste man så snabbt som möjligt ta hand om oljan så att skadorna blir så små som möjligt.

Vid en oljeolycka delas insatsen in i en bekämpningsfas och en saneringsfas. Bekämpningsfasen är den akuta insatsen då oljan samlas upp. När oljan nått stranden, och inte längre riskerar att sprida sig till nya områden, börjar saneringsfasen.

Kustbevakningen
När ett utsläpp av olja sker till havs eller i de stora svenska insjöarna Vänern, Vättern och Mälaren har Kustbevakningen ansvar för att ta hand om och ta upp så mycket olja som möjligt. När oljan når land tar kommunen och räddningstjänsten över ansvaret.

Räddningstjänsten
Sker utsläppet i övriga vatten är det räddningstjänsten som agerar först. Räddningstjänsten har också ansvar för att ta hand om olja som ligger på land.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för den övergripande samordningen av oljeskyddet på land. MSB kan också hjälpa till med personal och material från fem regionala oljeskyddsförråd.

Naturvårdsverket
Naturvårdsverkets roll vid ett olje- eller kemikalieutsläpp är i första hand att bidra med kunskapsstöd till de operativa insatserna om de långsiktiga effekterna inom miljöområdet. Naturvårdsverket har inte det strategiska eller operativa ansvaret vid en sådan händelse.

Länsstyrelsen
Är utsläppet omfattande samordnar länsstyrelsen saneringsarbetet.

Så gör du för att skydda dig mot skyfall
Som privatperson är du ansvarig för din egendom och säkerhet. Region Skåne har därför lanserat en ny hemsida där de ger råd om vad du kan göra för att skydda dig mot skyfall och översvämningar. Här Länk till annan webbplats. hittar du klimattips, som ingår i regionens satsning för att sprida information.

Redo för regn?
När avloppsrören blir fulla, vid till exempel skyfall, gäller det att se om sitt hus. Och tänk på att du kan använda vattnet som en resurs istället för att riskera översvämningar.

Gör så här:

  1. Kontrollera att stuprör och hängrännor är hela och rena.
  2. Anlägg ränndalsplattor från stuprören så att vattnet rinner bort från huset ut på gräsmattan.
  3. Låt vattnet rinna ner i en regntunna och använd till bevattning.
  4. Plantera träd - ett vuxet träd dricker cirka 500 liter en varm sommardag. Ett badkar rymmer cirka 150 liter.
  5. Installera backventil eller självstängande golvbrunnar som skyddar mot inträngande avloppsvatten.
  6. Se till så att husgrundsdräneringen är i gott skick.
  7. Förvarar du saker i källaren, lägg dem i plastbackar eller placera dem högt upp.

Inför en storm är det bra att göra vissa förberedelser för att undvika skador på hem och i trädgård samt se till att ha vissa förnödenheter hemma.

Räddningstjänsten uppmanar allmänheten att ta in alla lösa föremål från sina trädgårdar och balkonger. Det kan till exempel vara att hala flaggor, ta in krukor och andra lösa föremål, stänga fönster, balkong- och altandörrar. Under en storm är det angeläget att stanna inomhus för att inte riskera att bli skadad av kringblåsande föremål. Båtägare bör även se över sina förtöjningar så att båtarna ej slits under stormen.
Vid stormar finns risk för störningar i elnätet. När strömmen är borta märker vi hur beroende vi är av den i vår vardag. För exempel på vad du bör ha hemma om elen försvinner, se under "Din beredskap"

Varningsklasser
På SMHIs hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du läsa mer om vad varningsklasserna innebär. Du hittar länken under relaterad information.

Bra saker att göra:

  • Ta vara på värmen. Stäng fönster och dörrar. Elda om du har vedspis och klä dig varmt (glöm inte fötterna).
  • Öppna dörrarna till kyl och frys så kort stund som möjligt. På vintern kan du förvara maten utomhus, utom räckhåll för djur. Fyll termosar med varmt vatten, eftersom varmvattnet kan påverkas. Har du egen vattenkälla? Tappa upp vatten, så att du har i reserv.
  • Mobiltelefon kan vara till god hjälp för att få information och prognostider, även om ditt fastighetsnät ligger nere.
  • Följ vädret så att du vet när en storm är på väg. Var förberedd om strömmen går. Ta vara på värmen. Stäng fönster och dörrar,
  • Stäng av elektriska apparater och element. När strömmen är tillbaka, startar du ett i taget på låg effekt, så att inte säkringarna går.
  • För att minska elanvändningen i en situation med elbrist, exempelvis vid kall väderlek, bör man försöka använda så lite el som möjligt.

Bra saker att ha hemma:

  • Säkringar
  • Batterier
  • Ficklampa
  • Stearinljus och tändstickor
  • Extra mobilbatteri som är fulladdat
  • Första hjälpen-väska
  • Gasolkök

Grundvattennivåerna sjunker i landet men problemen förväntas mest drabba dem som har egna brunnar. För vissa kommuner kan problem uppstå även i år.

Förebyggande åtgärder för att förhindra vattenbrist:

  • Det är viktigt att alla tar sitt ansvar för att det inte ska bli vattenbrist i sommar. Även den enskilde invånaren kan behöva minska sin förbrukning av vatten.
  • De kommuner där problemen uppstått arbetar med alla medel de förfogar över för att invånarna ska ha tillgång till kranvatten sommar. De tar risken för vattenbrist på stort allvar.
  • Berörda myndigheter måste fortsätta att utveckla planeringsunderlagen så att kommunerna har det som behövs för att förebygga och hantera vattenbristen.

Små vattenflöden och låga grundvattennivåer gör att det kan bli brist på vatten. Men alla kan spara vatten – här finns några enkla tips på hur just du kan bidra:

  • Vattna inte med dricksvatten.
  • Samla till exempel upp regnvatten och vattna växterna med det.
  • Duscha istället för att bada i badkar.
  • Låt inte vattnet rinna medan du tvålar in dig eller när du borstar tänderna.
  • Undvik att diska under rinnande vatten.
  • På sommaren kan det vara svårt att få riktigt kallt kranvatten. Spola ur vattnet som stått still i kranen. Fyll en tillbringare eller flaska med vatten och sätt in i kylen så får du ett kallt vatten. Det urspolade kranvattnet kan du samla upp och använda till att till exempel vattna växter med.

Terrorattentat kan riktas mot allmänheten, men även mot symboliska mål eller personer. Här följer några råd - om ett attentat skulle ske.

Fly

  • Sätt dig själv i säkerhet och undvik folksamlingar.

Sök skydd

  • Om du inte kan lämna området, sök upp en plats som du bedömer vara säker och som ger dig skydd. Var uppmärksam på det du ser och hör.
  • Sätt mobilen på ljudlöst och ring inte till någon som kan befinna sig i riskområdet. Mobilsignalen kan röja en person som gömmer sig.

Larma

  • Larma polisen via 112. Polisen behöver veta: platsen, vad som har hänt, hur många gärningsmän du har sett, vilka vapen de använt, hur de ser ut och var du senast såg dem.
  • Varna dem som befinner sig i fara och hjälp dem som behöver.

Tänk även på:

  • Ring inte med mobilen om du inte måste. Blir nätet överbelastat kan det bli svårt för livsviktiga samtal att komma fram.
  • Följ polisens, räddningstjänstens och andra myndigheternas uppmaningar.
  • Dela inte obekräftad information på nätet eller på något annat sätt.
  • När polisen kommer till platsen, se till att du inte kan misstas för att vara gärningsman – håll därför inget i händerna.
  • Var förberedd på att ytterligare attentat kan ske.
  • Ta för vana att notera nödutgångar.
Sidansvarig: kommunen@hoganas.se Senast uppdaterad: