Krisberedskap och civilt försvar

För att samhället ska kunna förebygga, förbereda, motstå och hantera en extraordinär händelse krävs att det finns en krisberedskapsförmåga. Förmågan byggs upp genom utbildning, övning och andra åtgärder som genomförs före, under och efter en kris.

En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver därmed skyndsamma insatser. Kommunens arbete inom krisberedskap har sin utgångspunkt i lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544).

Kommunallagen är utgångspunkten

Utgångspunkten vid en kris är kommunallagen (1991:900) och den speciallagstiftning som reglerar kommunens verksamheter. Det finns även andra lagar för fredstida kriser, höjd beredskap och skydd mot olyckor.

Alla myndigheter och organisationer har ansvar för sitt område vid en kris. Kommunerna, länsstyrelserna och regeringen är geografiskt ansvariga på lokal, regional respektive nationell nivå.

Genom förebyggande arbete kan vi undvika kriser eller extraordinära händelser. Vid en kris är målet att återställa viktiga samhällsfunktioner samt att ge medborgare och andra aktörer korrekt information.

Målet med kommunens krisledning är

  • att värna om kommunens invånare
  • att trygga de viktigaste samhällsfunktionerna
  • ge god information och kommunikation
  • ha ett högt säkerhetstänkande
  • ha en god ledning och samordning

Om en kris inträffar beslutar kommunstyrelsens ordförande om krisledningsnämnden ska kallas in. Kommunstyrelsens arbetsutskott bildar då krisledningsnämnd och fattar alla de beslut som krävs för att hantera krisen.

Till hjälp har krisledningsnämnden en stab som består av kommunens koncernledning, det vill säga alla förvaltningschefer, kommunala bolagschefer, kommunikationschef, personalchef. ekonomichef, beredskapssamordnare samt sekreterare.

Beroende på vad som har inträffat kallas personer med nödvändig kompetens in till staben.

Till hjälp har krisledningsnämnden ett reglemente och staben har en krisledningsplan att förhålla sig till. Utöver det finns även planer för mer specifika händelser, till exempel en oljeskyddsplan och en nödvattenplan.

Din egen beredskap

En kris är en händelse i fredstid som hotar grundläggande funktioner och värden i samhället, exempelvis elförsörjning, vår hälsa eller vår frihet. Det kan handla om att väldigt många människor drabbas eller att en händelse får så stora konsekvenser att samhället inte fungerar som det ska.

Du måste förbereda dig för att klara att ta hand om dig själv och dina närmaste, åtminstone i det inledande skedet av en kris. Det innebär att du måste ha vissa saker och lagra ett förråd av förnödenheter.

  • Mat för en vecka - konserver och torrvaror (mat som klarar rumstemperatur)
  • Vattendunk/vattenpåse och vattenreningstabletter från apotek
  • Dryck
  • Termos
  • Campingkök med bränsle
  • Fotogen- eller spritlampa
  • Stearinljus
  • Tändstickor och tändare
  • Fotogen- eller gasolvärmare med bränsle
  • Batteriradio med batterier
  • Ficklampa med batterier (gärna samma som till radion)
  • Engångsservis
  • Sopförvaring
  • Varma kläder
  • Sovsäck eller extra filtar
  • Första förband
  • Hemmets apotek med det viktigaste
  • Hygienartiklar som fungerar utan vatten (t.ex våtservetter)
  • Kontanter

  • Vid en allvarlig händelse är det lätt att rykten och desinformation sprids.
  • Medverka aldrig till att osanna uppgifter sprids. Sprid endast bekräftad information.
  • Ring bara larmnumret 112 om du befinner dig i ett nödläge.
  • Du kan ringa till det nationella informationsnumret 113 13 för att lämna eller få information om allvarliga olyckor och kriser.
  • Om du behöver rådgivning om någon blivit sjuk eller skadats, ring 1177.

Frivillig resursgrupp, FRG, stödjer kommunens krishantering vid samhällstörningar. Varje individ i gruppen genomgår en grundutbildning på 36 timmar och sedan skrivs ett avtal mellan individen och kommunen.

Som medlem i FRG kan du till exempel hjälpa till med evakueringar, information och kommunikation.

POSOM är en förkortning av Psykiskt Och Socialt Omhändertagande.

POSOMs ledningsgrupp i Höganäs kommun består av företrädare från socialförvaltningen, räddningstjänsten, utbildningsförvaltningen polisen, primärvården samt kyrkan.

Gruppen ska kunna agera som lednings- och insatsgrupp vid oförutsedda större kriser och händelser, där personer i olika faser av kris och chock behöver tas om hand och ges stöd och hjälp.

När används POSOM?

POSOM används vid akuta kriser, olyckor eller katastrofer inom Höganäs kommun, eller där kommunens invånare är inblandade och psykosocial hjälp behövs, och där normal organisation inte räcker till.

Gruppen, eller delar av gruppen, ska snabbt kunna samlas och agera.

Trygghetspunkter används vid extraordinära händelser, till exempel vid allvarliga olyckor, oväder eller utrymningsbehov. I sådana situationer kan det uppstå ett behov av hjälp och stöd av olika slag för invånarna. För att möta dessa behov har Höganäs kommun inrättat samlings- och informationsplatser, så kallade trygghetspunkter.

Trygghetspunkterna är definierade i förväg och är i första hand skolor eftersom där finns utrymmen för att samla människor.

Om trygghetspunkterna behöver öppnas meddelas detta via kommunens hemsida, kommunens Facebooksida, anslag vid trygghetspunkterna, Sveriges radio p4 och/eller via krisinformationsnummer 113 13.

Som komplement kan anslag även slås upp på offentliga platser och livsmedelsbutiker.

Från och med 1 juli 2017 får du som mobilanvändare ett SMS om du befinner dig i ett område som drabbas av en katastrof eller allmän fara.

Det är SOS Alarm tillsammans med räddningsledaren som avgör storleken på området som ska varnas.

Du behöver inte anmäla dig till någon tjänst för att få meddelandet då det baseras på vilka mobiltelefoner som registreras inom en viss begränsad yta.

Det finns två typer av meddelanden:

Varningsmeddelande- sänds omedelbart vid omedelbar risk för skada på liv, egendom eller miljö.

Informationsmeddelande- används för att förebygga och begränsa skador på människor egendom eller miljö. Behöver ej sändas omedelbart.

Ett VMA kan även föregås av tyfonsignal, Viktigt Meddelande, som ljuder i 7 sekunder med 14 sekunders paus och upprepas under minst 2 minuter.

När du hör signalen ska du:

  • Gå inomhus
  • Stänga dörrar, fönster och ventiler
  • Lyssna på radio och TV för information, främst P4 – lokalradion.
  • När faran är över startas signalen Faran Över - en 30-40 sekunder lång signal.

Viktigt Meddelande och Faran Över provas kl 15.00 första helgfria måndagen i mars, juni, september och december.

Skyddsrum är till för att ge befolkningen ett fysiskt skydd i krig. De ska skydda mot stötvåg, splitter, gasbeläggning, biologiska stridsmedel, brand och joniserande strålning.

För att hitta ditt närmsta skyddsrum, se relaterad information och skyddsrumskarta Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. hos MSB Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Det är du som fastighetsägare som har ansvar att underhålla det skyddsrum du eventuellt har. Om en kontroll visar på brister blir du ålagd att åtgärda dessa. För vissa åtgärder kan du få ersättning från staten. Andra åtgärder kan du behöva stå för själv.

Du får använda skyddsrum till annat i fredstid, exempelvis till lägenhetsförråd. Men det får inte ta längre tid än två dygn att återställa utrymmet till skyddsrum, och återställandet ska kunna utföras av dem som skall använda skyddsrummet.

Ansvaret för skyddsrumskontroller ligger på Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB).

Vid frågor kontakta oss på: kommunen@hoganas.se Senast uppdaterad:
Till toppen