Krisberedskap och civilt försvar
För att samhället ska kunna förebygga, förbereda, motstå och hantera en extraordinär händelse krävs att det finns en krisberedskapsförmåga. Förmågan byggs upp genom utbildning, övning och andra åtgärder som genomförs före, under och efter en kris.
En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver därmed skyndsamma insatser. Kommunens arbete inom krisberedskap har sin utgångspunkt i lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544).
Krisledning
Utgångspunkten vid en kris är kommunallagen (1991:900) och den speciallagstiftning som reglerar kommunens verksamheter. Det finns även andra lagar för fredstida kriser, höjd beredskap och skydd mot olyckor.
Alla myndigheter och organisationer har ansvar för sitt område vid en kris. Kommunerna, länsstyrelserna och regeringen är geografiskt ansvariga på lokal, regional respektive nationell nivå.
Genom förebyggande arbete kan vi undvika kriser eller extraordinära händelser. Vid en kris är målet att återställa viktiga samhällsfunktioner samt att ge medborgare och andra aktörer korrekt information.
- att värna om kommunens invånare
- att trygga de viktigaste samhällsfunktionerna
- ge god information och kommunikation
- ha ett högt säkerhetstänkande
- ha en god ledning och samordning
Om en kris inträffar beslutar kommunstyrelsens ordförande om krisledningsnämnden ska kallas in. Kommunstyrelsens arbetsutskott bildar då krisledningsnämnd och fattar alla de beslut som krävs för att hantera krisen.
Till hjälp har krisledningsnämnden en stab som består av kommunens koncernledning, det vill säga alla förvaltningschefer, kommunala bolagschefer, kommunikationschef, personalchef. ekonomichef, beredskapssamordnare samt sekreterare.
Beroende på vad som har inträffat kallas personer med nödvändig kompetens in till staben.
Till hjälp har krisledningsnämnden ett reglemente och staben har en krisledningsplan att förhålla sig till. Utöver det finns även planer för mer specifika händelser, till exempel en oljeskyddsplan och en nödvattenplan.
POSOM är en förkortning av Psykiskt Och Socialt Omhändertagande.
POSOMs ledningsgrupp i Höganäs kommun består av företrädare från socialförvaltningen, räddningstjänsten, utbildningsförvaltningen polisen, primärvården samt kyrkan.
Gruppen ska kunna agera som lednings- och insatsgrupp vid oförutsedda större kriser och händelser, där personer i olika faser av kris och chock behöver tas om hand och ges stöd och hjälp.
När används POSOM?
POSOM används vid akuta kriser, olyckor eller katastrofer inom Höganäs kommun, eller där kommunens invånare är inblandade och psykosocial hjälp behövs, och där normal organisation inte räcker till.
Gruppen, eller delar av gruppen, ska snabbt kunna samlas och agera.
Frivillig resursgrupp, FRG, stödjer kommunens krishantering vid samhällstörningar. Varje individ i gruppen genomgår en grundutbildning på 36 timmar och sedan skrivs ett avtal mellan individen och kommunen.
Som medlem i FRG kan du till exempel hjälpa till med evakueringar, information och kommunikation.