Bekämpningsmedel

Om spridning av bekämpningsmedel ska ske på en plats dit allmänheten har tillträde ska tydlig information om detta alltid (oavsett om användandet är anmälningspliktig, tillståndspliktig eller inte med undantag för jordbruksmark) sättas upp i förväg på väl synliga anslag.

Läs mer vad som gäller hos Kemikalieinspektionen. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs mer vad som gäller hos Jordbruksverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Tillståndspliktig användning får inte ske förrän du fått tillstånd för detta av bygg- och miljönämnden. Anmälningspliktig användning får påbörjas tidigast fyra veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte bygg- och miljönämnden bestämmer något annat.

Den 1 oktober 2021 genomfördes förändringar i bekämpningsmedelsförordningen (2014:425) som innebär att spridning av växtskyddsmedel blir förbjudet på vissa platser.

Det nya förbudet gäller användning av växtskyddsmedel på:

• skolgårdar och gårdar till förskolor
• lekplatser
• i parker
• trädgårdar och andra områden som i första hand är avsedda att vara rekreationsområden som allmänheten har tillträde till.
• Det gäller även på tomtmark för bostadshus, krukväxter i trädgårdar, koloniträdgårdsområden, i växthus som inte används yrkesmässigt samt på växter inomhus, utom i produktionslokaler, lagerlokaler och dylikt.
  
  Växtskyddsmedel som innebär begränsad risk för människors hälsa och miljön får dock fortsatt användas i trädgårdar och parker. Dessa medel får undantag från förbudet mot växtskyddsmedel, enligt ett nytt beslut från Kemikalieinspektionen som gäller samma dag som förbudet.
  
  Ändringarna i förordningen innebär bland annat att förbudet i förordningens 2 kap. 37 § ändras, liksom tillstånds- och anmälningsplikterna till den kommunala nämnden enligt 2 kap. 40 – 42 § ändras. Förbudet enligt 2 kap. 40 § att yrkesmässigt använda växtskyddsmedel som har beslutats enligt äldre föreskrifter fortfarande, dock som längst till och med 31 december 2022. Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Naturvårdsverket får nya eller ändrade bemyndiganden.

på tomtmark för flerfamiljshus,

• på gårdar till skolor och förskolor,
• på lekplatser som allmänheten har tillträde till,
• i parker och trädgårdar dit allmänheten har tillträde,
• inom idrotts- och fritidsanläggningar,
• vid planerings- och anläggningsarbeten,
• på vägområden samt på grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor, och
• på ytor av asfalt eller betong eller andra hårdgjorda material.

på vägområden, för att förhindra spridning av invasiva främmande arter eller andra arter som omfattas av föreskrifter om bekämpning som Statens jordbruksverk har meddelat,

• på banvallar,
• inom områden som inte omfattas av krav på tillstånd enligt 40 § och som har en sammanhängande area överskridande 1 000 kvadratmeter där allmänheten får färdas fritt.

Kravet på anmälan gäller inte användning på åkermark.

Alla kemiska bekämpningsmedel är mer eller mindre hälso- och miljöfarliga och ska därför användas med stor försiktighet så att påverkan på omgivningen blir så liten som möjligt. Med anledning av detta finns det många regler kring vem som får använda bekämpningsmedel samt hur och var de får hanteras och användas.

Dessa regler finns framför allt i bekämpningsmedels-förordningen (Förordning (SFS 2014:425) om bekämpnings-medel) och Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2015:2 för växtskyddsmedel och NFS 2015:3 för biocidprodukter. Jordbruksverket har ytterligare regler kring hantering och användning av växtskyddsmedel.

Bekämpningsmedel delas in i växtskyddsmedel och biocidprodukter. Växtskyddsmedel används i huvudsak för att skydda växter och växtprodukter mot exempelvis svampangrepp, skadedjur eller konkurrerande växter. Biocidprodukter används för att bekämpa en mängd olika organismer. En biocidprodukt kan till exempel vara desinfektionsmedel, träskyddsmedel, myggmedel, råttgift och båtbottenfärger. Bekämpningsmedel kan vara biologiska eller kemiska.

Pollinering är en viktig ekosystemtjänst som bidrar till vår livsmedelsförsörjning och till fungerande ekosystem. Många pollinerande insekter och viktiga värdväxter hotas av förändringar i landskapet.

Drygt 90 procent av världens vilda växtarter och 75 procent av odlad gröda får hjälp med sin frösättning av pollinatörer. Pollinering mellan olika växtindivider kan hjälpa till att upprätthålla den genetiska variation som behövs för att växtens avkomma lättare ska kunna anpassa sig till en föränderlig värld. Växterna är navet i många näringsvävar och ett artrikt växtsamhälle ger resurser i form av mat och skydd åt en mångfald av insekter, däggdjur, fåglar och andra djur.

Pollinering är en reglerande ekosystemtjänst som tillhandahåller en funktion som behövs för biologisk mångfald. Oavsett om pollineringen sker i Sverige eller utomlands så bidrar den till vår livsmedelsförsörjning genom ökad skörd av frukt, bär, frön, vissa grönsaker och många andra grödor. Pollinering bidrar även till berikande upplevelser i naturen, exempelvis naturstudier, biodling, hobbyodling och bärplockning.

Läs mer om hur du kan gynna vilda pollinatörer i de olika broschyrerna "Gynna vilda pollinatörer" under "Relaterade dokument".