Josefin och Johannes vill ge fler barn en ny chans

När Josefin var tolv år placerades hon i familjehem. Skillnaden som det gjorde i hennes liv har hon burit med sig. Om hon kan hjälpa fler barn till ett bättre liv så vill hon göra det.

Nu är Josefin och sambon Johannes själva familjehemsföräldrar – i huset finns sex barn mellan 7 och 18 år.

– När jag placerades i familjehem så öppnade det helt nya dörrar för mig. Jag är uppvuxen i en familj med stora problem och många barn. När jag var tolv placerades jag hos en familj i Kristianstad, ett år senare kom jag till ett nytt familjehem i Örkelljunga som blev min trygghet. Där fick jag kompisar, pluggade och rotade mig. Jag utvecklades och lärde mig nya saker. Utan familjehemmet hade jag nog bara stannat upp, för det är väldigt svårt att utvecklas i en instabil familj, säger Josefin.

Familjehemmet var en ensamstående kvinna i 60-årsåldern, bestämd, noggrann och med mycket struktur, enligt Josefin.
– Att själv bli familjehem är en tanke som jag har burit med mig sedan dess. Jag gillar människor och jobbar som personlig assistent. Jag vill ge fler barn en ny chans, och bryta mönster som ofta finns sedan flera generationer tillbaka.

Givande - och ibland superjobbigt

Även Johannes kommer från en stor familj med många barn.
– Josefin var drivande, men jag är van vid många barn i huset och gillar det.
Det är givande att vara familjehem, och superjobbigt ibland också förstås. Men vi kom in i det ganska fort, tycker han.

För tre år sedan bestämde de sig för att gå igenom utredningen som krävs för att bli familjehem. De har tre biologiska barn och den yngste hade då hunnit bli några år. Det som stack ut var deras ålder, Josefin var 26 och Johannes 28.
– Det var lite jobbigt när de sade, oj, är ni så unga. För oss kändes det inte så. Jag fick mitt första barn när jag var 17 och har levt familjeliv sedan dess, säger Josefin.

Började med akutplacering

Hon tror det var deras ålder som gjorde att första familjehemsplaceringen dröjde ett helt år. En lång väntan då hon förberedde på jobbet och hemma för det barn som skulle kunna dyka upp när som helst. En tonåring hade de sagt, för att inte konkurrera med de egna yngre barnen.

– När det äntligen var dags var det inte ett barn utan ett syskonpar som var 7 och 16 år gamla. En akut jourplacering över natten, som sen blev en vecka och nu har de bott hos oss i ett och ett halvt år. Vår son och det yngre familjehemsbarnet är jättetajta, de gör allt tillsammans och säger att de är bröder, berättar Johannes.

Efter det har de även blivit familjehem till en tjej i tonåren, Josefins lillasyster.
– Det är lite speciellt. Hon har alltid varit mycket hos oss men nu har jag en annan roll. Jag ska vara hennes mamma och måste ha andra krav och gränser.

Stöd och handledning

Uppdraget innebär att familjehemmet, socialtjänsten och de biologiska föräldrarna samarbetar kring barnet. De får utbildning och handledning av familjehemssekreteraren i Höganäs kommun, som kan ge stöd och svara på frågor.
– Du hamnar i lite andra situationer än med dina egna barn och det blir nya utmaningar som du kan behöva hjälp med, säger Josefin.

Både hon och Johannes arbetar som personliga assistenter och dygnspassen gör att de har mycket tid hemma. Men i stort lever det ett helt vanligt familjeliv med sina barn, två hundar och en minibuss där alla får plats.
– Det kan nog vara svårt att ta steget att bli familjehem, men det här är något som många klarar av om de vill, säger Johannes.

Vill du också bli familjehemsförälder? Läs mer här.