Ordlista
På den här sidan förklarar vi de vanligaste begreppen som är viktiga att förstå när du ansöker om bygg- rivnings- eller marklov, anmäler en åtgärd eller ansöker om strandskyddsdispens.
Även om det inte krävs bygglov för vissa åtgärder kan det krävas en anmälan. Du måste få ett skriftligt starbesked innan du får börja bygga. Bygglovsavdelningen har fyra veckor på sig att lämna ett startbesked från det att anmälan är komplett.
Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Byggherren behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person som till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommun eller en annan myndighet.
Byggnadshöjd kan beräknas på många olika sätt men generellt är det avståndet från markplanet till skärningen mellan fasadplanet och ett takplan med 45 graders lutning. Markplanet bestäms av medelmarknivån invid byggnaden.
En byggrätt är den maximala grad av bebyggelse som tillåts på en fastighet enligt en detaljplan. Byggrätten regleras oftast genom en area, höjd på byggnaden och avstånd till tomtgräns.
Till exempel hur många kvadratmeter som får byggas, hur många våningar som får byggas, avstånd till tomtgräns och mellan byggnader med mera.
En detaljplan är en sorts karta som bestämmer vad mark och vatten får användas till. Den talar om vad som får göras inom planområdet, vilken typ av bebyggelse och verksamhet som får byggas där och hur den ska se ut.
Detaljplanen reglerar ofta byggnadshöjder och byggrätt det vill säga antalet kvadrat som får bebyggas och vart byggnader får placeras.
Förhandsbeskedet är en lokaliseringsprövning. Det innebär att vi undersöker möjligheten till om det över huvudtaget är möjligt att bebygga platsen med den åtgärden du har tänkt dig. Detta är vanligast på områden utanför detaljplan, tillexempel på landet.
Grannehörande kallas det när grannar eller andra sakägare som berörs av åtgärden får möjlighet att säga sin mening. Grannehörande sker när bygglovsansökan innehåller avvikelser från detaljplanen eller att åtgärden inte finns reglerad i detaljplan. Det är handläggaren som sköter grannehörandet.
En kontrollansvarig även kallad KA medverkar för att säkerställa att kraven enligt aktuella lagar uppfylls. Den kontrollansvarige hjälper dig som ska bygga att upprätta en kontrollplan, ser till att den följs och att nödvändiga kontroller under byggnationen utförs. Du som ska bygga anlitar själv en kontrollansvarig som är certifierad enligt PBL (plan- och bygglagen.) På KIWA eller RISE hittar du kontrollansvariga enligt PBL.
Kontrollplanen beskriver vilka kontroller som ska utföras i ett byggprojekt. Den behövs för att det som du förändrar, tar bort eller bygger till ska vara säkert och följa samhällets krav på byggnader.
I projekt som kräver en kontrollansvarig så är det kontrollansvarig som tar fram ett förslag till kontrollplan.
Vid enklare byggnationer får du en kontrollplan i samband med bygglovsbeslutet. Det är du som söker lovet som sen när allt är klart ska skriva under denna och skicka tillbaka den till Bygglovsavdelningen med begärda dokument och intyg.
En miljöinventering ska göras innan rivning påbörjas. Den ska skickas in tillsammans med ansökan. Inventera vilka material som förekommer för det byggnadsverk som ska rivas. Det är mycket viktigt att ta reda på om det finns miljöfarligt avfall. Miljöinventeringen ska även redovisa hur avfallet kommer att hanteras.
NCS är ett färgsystem som används för att beskriva och kommunicera olika färger. Det hjälper till att identifiera och välja färger genom att ge dem specifika koder baserade på deras nyans, ljushet och mättnad.
Nybyggnadskarta krävs vid all nybyggnation. Denna säkerställer tomtgränser och byggnaders placering. Nybyggnadskartan tas fram av geodataavdelningen. Beställs via e-tjänst Beställ nybyggnadskarta - Höganäs kommun (hoganas.se)
En situationsplan är en kartbild över din fastighet som visar befintliga byggnader och tomtgränser. På denna ska du rita in var den nya byggnaden ska placeras. Byggnaden ska måttsättas på bredden och på längden. För att det ska gå att se var byggnaden ska placeras behöver du också rita in minst två vinkelräta mått till fastighetsgränsen.
Generellt gäller strandskyddet 100 meter från strandkanten. På vissa platser är det utökat till 300 meter. Strandskyddet gäller både in mot land och ut i vattnet och inkluderar alltså även miljön under vattnet.
Vid större åtgärder som exempelvis nybyggnation, blir du och kontrollansvarig kallad till ett möte, även kallat tekniskt samråd. På mötet gå vi tillsammans igenom hur du planerar att utföra byggnationen.
En planritning redovisar alla våningsplan i en byggnad. Planritningen visar byggnaden ovanifrån med rumsindelning, dörrar, fönster, skorsten, trappor, altaner, med mera. Varje våning visas separat, till exempel entréplan, övre plan och källarplan.
En remiss är en fråga från en myndighet till en annan myndighet eller organisation om ett uttalande i ett visst ärende.
Det finns områden på landsbygden som inte har en detaljplan, men där bebyggelsen ändå är tät. I plan- och bygglagen kallar man den typen av områden för sammanhållen bebyggelse.
Du måste ha fått ett startbesked från bygglovsavdelningen innan du får påbörja en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan. I startbeskedet fastställer bygglovsanvdelningen kontrollplanen, bland annat utifrån det som har kommit fram vid det tekniska samrådet. Man fastställer också eventuella villkor för att få påbörja arbetena. I vissa enklare bygglov- och anmälningsärenden får du startbesked i samband med bygglovsbeslutet.
När byggåtgärderna har avslutats kallar bygglovsenheten till slutsamråd (vid större ärenden). Då går man bland annat igenom hur kontrollplanen har följts.
Slutbesked får du när du visat att alla krav är uppfyllda enligt bygglovet, kontrollplanen, och startbeskedet. Det framgårav ditt statbesked vad du behöver redovisa inför slutbesked.
När du fått slutbesked får du börja använda det du byggt eller ändrat.
Alla kommuner måste ha en plan som beskriver kommunens syn på hur kommunen ska utvecklas. Den planen kallas översiktsplan. I den står till exempel vilka områden som har pekats ut som lämplig för att bygga och vilka delar som det inte bör byggas i.